(Inlägget innehåller reklam för våra egna böcker)

En mycket vanlig fråga vi får är hur man ska tänka när man köper bostad tillsammans. Och den vanligaste frågan handlar specifikt om hur man ska tänka när man går in med olika mycket pengar! Ska man ändå äga 50/50, vem ska betala vad av de löpande utgifterna och vad händer om man separerar eller när man säljer bostaden?

Det finns två viktiga aspekter som vi vill lyfta fram här, vad som händer rent juridiskt och vad man ska tänka på i vardagen.

Så fungerar det juridiskt

När man som sambor köper bostad för att bo i tillsammans gäller sambolagen. Den säger i korthet att bostad och bohag som köps för gemensamt bruk delas lika i en bodelning om sambo­förhållandet tar slut – oavsett vem som betalat vad. Om den ena istället flyttar in i en bostad som den andra redan äger så gäller däremot inte sambolagen.

Köper man en bostad för gemensamt bruk men inte skrivit något avtal spelar det alltså ingen roll att en av er har gått in med mer pengar, om relationen tar slut ska bostaden delas lika mellan er. Det känns såklart ofta inte rättvist och därför finns det två upplägg för att lösa det här.

Alternativ 1: Ägarandelar som motsvarar kontantinsatsen

Med det här upplägget äger ni bostaden baserat på hur mycket ni gått in med. Om en av er betalar 80 procent av kontant­insatsen så äger den också 80 procent av bostaden. Men här är det viktigt att komma ihåg att ni ändå behöver ni skriva ett samboavtal som säger att bodelningsreglerna i sambolagen inte ska gällda, annars delas alltså bostaden lika enligt sambolagen trots olika ägarandelar.

Med det här upplägget så behöver ni tänka på att den som äger mer också ska amortera motsvarande större del av lånet. Eftersom amortering är ett slags sparande blir det annars i praktiken så att den som äger mindre ger en gåva till den andre varje månad om man amorterar lika mycket. Samma sak gäller vid eventuella renoveringar, då ska ni se till att betala för renoveringen utifrån era ägarandelar.

Fördelen med det här upplägget är att det vid en första anblick kan kännas tydligast. Ni slipper skulder er emellan, och vid försäljning fördelas allt efter era andelar. Nackdelen är att ni tar olika stor risk: Faller bostaden i värde förlorar den som äger mest också mest, men tjänar också mer om värdet stiger. Att den ena behöver stå för en större del av amortering och renoveringskostnader än sin sambo kan också bli tungt för vardagsekonomin.

Alternativ 2: Lika ägande med skuldebrev

Med det här upplägger äger ni istället bostaden 50/50, men reglerar mellanskillnaden i kontantinsatsen genom ett skuldebrev. Den som gått in med med pengar har alltså i praktiken lånat ut pengar till den andre. Om den ena har gått in med 400 000 mer i kontantinsats blir den andra skyldig hälften av det, alltså 200 000 vilket skrivs in i skuldebrevet.

I skuldebrevet skriver ni också hur och när skulden ska återbetalas. Det kan göras löpande som en amortering, i samband med att bostaden säljs, eller vid en eventuell separation. Ni kan också avtala om eventuell ränta.

Kom ihåg att också skriva både ett skuldebrev och ett samboavtal, annars får det inte önskad effekt! 

Fördelen med det här upplägget är att vardagsekonomin ofta blir enklare – ni äger lika mycket och kan dela lika på amortering och renoverings­kostnader rakt av utan att behöva fundera mer på det. Möjligheten eller risken för att bostaden går med vinst/förlust delas också lika mellan er.

Men det finns också en risk med att ha ett låne­förhållande som sambor. Om bostaden skulle falla kraftigt i värde och ni sen separerar kan den som lånat pengar sitta kvar med en skuld till sitt ex i ett läge som redan är tufft. 

Oavsett vilket alternativ ni väljer så tycker vi alltid att man ska ta hjälp av en jurist! Det handlar ju ofta om stora belopp när man köper bostad, och kostnaden för att få hjälp att upprätta avtal, så att det verkligen blir rätt, är i samman­hanget liten. Se det som en del av kostnaden för att köpa bostad tillsammans.

Vem ska betala vad?

Vi har redan varit inne på det, men det förtjänar att sägas igen: Amortering på bolånet bör delas i förhållande till ägandet. Detta eftersom amortering inte är en kostnad utan ett sparande. Skillnaden mot ett vanligt sparande är egentligen bara att ni, istället för banken, successivt äger mer av bostaden när ni amorterar, istället för att pengarna hamnar på sparkontot.

Betalar du hälften av amorteringen men äger en mindre del av bostaden så sparar du i praktiken åt din partner, eftersom den är hen som får de pengarna när bostaden säljs. Och samma logik gäller alltså vid renoveringar, eftersom de ofta ökar bostadens värde.

När det kommer till löpande driftskostnader som el, vatten och andra avgifter till exempelvis bostadsföreningen kan ni dela på dem precis som ni annars delar på kostnader, oavsett hur mycket ni äger av bostaden.

Hur gör vi?

Vi har gått in med olika stor del av kontantinsatsen men har har valt upplägget med att äga bostaden lika och upprätta ett samboavtal och ett skuldebrev. Vi gillar enkelheten i att löpande kostnader, amortering, kostnaden för renoveringar och risken vi tar är den samma för båda. Skuldebrevet har en liten ränta men ska inte amorteras/betalas förrän vår lägenhet säljs.

Det finns inget självklart rätt eller fel när det kommer till skuldebrevet. Ni får ta hänsyn till varandras ekonomiska situation och fundera på vad som känns rimligt för er.

Lär dig mer!

Vi har två tips till dig som vill lära dig mer om hur ni som sambor kan tänka, både vid bostadsköp och generellt kring hur ekonomin påverkas när man flyttar ihop.

• I vår e-bok, ”Boken om att bli sambo” skriver vi mer om alla dessa aspekter. Där finns också en rabattkod hos Familjens Jurist som kan hjälpa dig att skriva ett bra samboavtal, skuldebrev och ge professionell rådgivning.
• I vår bok, ”Enkel privatekonomi – din praktiska guide till livets alla pengafrågor” har vi ett helt kapitel som handlar om parekonomi, men också kapitel om att köpa bostad, ekonomi med barn och vad som blir viktigt att tänka på i flera andra av livets viktiga faser.