I dessa tider (mars 2023) är det många som funderar på om de borde bundit räntan på sitt bolån. Räntekostnaderna har stigit kraftigt och många känner sig stressade över om de kan hantera de ökade kostnaderna. Så hur ska man tänka kring rörlig eller bunden ränta på bolånet?

De flesta har säkert hört att man generellt sparar pengar över tid genom att ha rörlig ränta istället för bunden. Det var ett råd som var lätt att följa under den senaste 15-årsperioden med mycket låga räntor. Idag har många fått se sina kostnader för bolånet stiga med över 200% och det känns kanske inte lika självklart med rörlig ränta längre.

När man vill binda är det oftast för sent

Ett typiskt mänskligt problem är att vi ofta vill agera i en situation först när vi känner av smärtan. I fallet med bolåneräntan blir det ett problem eftersom det är först när vår rörliga ränta börjar gå upp som många börjar tänka på att binda bolånet. Då har bankerna redan höjt även den bundna räntan.

För att spara pengar på att binda bolånet behöver du alltså både binda när räntan är låg och lyckas tajma det med en efterföljande uppgång i räntan. Det slutar ofta med att många ”i panik” binder räntan på en hög nivå. Då släpper stressen för stunden men över tid var det högst sannolikt ett dåligt ekonomiskt beslut.

Rörlig ränta fortfarande bäst över tid

Ingen kan med säkerhet säga något om framtiden, Men genom att titta på historien kan vi få en bild av hur det är bäst att aggera när det kommer till rörlig eller bunden ränta.

SVT har gjort en utmärkt undersökning där de provat att binda räntan på 2 respektive 5 år från 1989 fram till idag. För en ränta bunden på 2 år kom de fram till att detta lönade sig i drygt 30% av fallen. Om du någon gång under perioden band räntan på 5 år lönade det sig enbart i 5% av fallen.

Även om vi inte vet var dagens räntor är på väg så visar alltså SVT:s undersökning att det i de allra flesta fall är bättre med rörlig ränta än med bunden.

Därför blir bunden ränta dyrare

Varför lönar det sig så sällan att binda räntan? Det beror på att banken, som lånar ut pengar till dig, behöver vara säkra på att tjäna pengar på lånet.

Om räntan stiger mer än vad de själva trodde så kommer de att förlora pengar på att låna ut pengar till dig över lång tid till lägre ränta. Därför behöver banken en säkerhetsmarginal på den bundna räntan. Ju längre bindningstid, ju högre behöver bankens marginal vara. Du betalar alltså extra för den risk som banken behöver ta. Det slipper du med rörlig ränta.

Bunden ränta är slags en försäkring

Trots att bunden ränta nästan alltid är dyrare än rörlig så finns det givetvis ändå anledning för vissa att ha bunden ränta. Om man har små marginaler i sin ekonomi klarar man helt enkelt inte en ränta över en viss nivå. Istället för att ständigt gå och oroa sig är det då kanske bättre att binda räntan och betala mer varje månad. Man köper sig på det sättet trygghet.

På det här sättet kan man jämföra bunden ränta med en försäkring. Du betalar extra varje månad för att kunna vara trygg med att din ränta under bindningstiden aldrig blir högre än en viss nivå.

Det tråkiga med den här situationen är att det är den som redan har dåliga marginaler i sin ekonomi som känner sig tvungna att binda räntan. På det sättet tvingas de alltså betala mer pengar varje månad än dem med rörlig ränta. Den här situationen finns det många exempel på inom privatekonomi; Att den som har en stark ekonomisk situation ofta kan ha lägre kostnader än den med en svagare ekonomi, eftersom de har råd att ta risk.

Banken vill att du ska binda

Banken kommer ofta föreslå att du ska binda räntan, särskilt om du utrycker oro över stigande räntor. Det föreslår banken inte för din skull, utan för att de tjänar pengar på det. Banken har redan gjort en uträkning av hur höga räntor de tror att du klarar när du fick lånet.

Så kan du sova gott även med rörlig ränta

Det finns sätt för den orolige att skydda sig mot högre räntor, utan att behöva betala mer i onödan. Här är ett vanligt exempel:

Låt oss säga att du har ett bolån på 1 miljon med 2.4% rörlig ränta. Då betalar du 2000 kronor i månaden i räntekostnader till din bank. Det innebär att om räntan över tid skulle dubblas till 4.8% så behöver du alltså betala 4000 kronor i månaden till banken.

Det du gör är att du bestämmer dig för att alltid ”betala” 4000 kronor i månaden, men under perioder då räntan är lägre än 4.8% så sparar du pengarna som blir över på ett sparkonto. Om du betalar 3000 kronor i ränta så sparar du alltså 1000 kronor den månaden, osv.

När räntan börjar stiga från den ursprungliga nivån så sparar du alltså något mindre, och om räntan stiger över din högsta nivå så tar du successivt av pengarna du sparat ihop för att kunna betala den högre räntan.

Den här lösningen fungerar inte om räntan förblir högre än din smärtgräns under mycket lång tid. Men det ger dig gott om tid att hantera situationen utan att betala onödiga pengar till banken.

Tack vare din ”räntebuffert” som du sparat ihop kan du sova gott om natten. Och kom ihåg: Över tid så sparar du troligen också pengar med den här metoden! Pengar som du annars hade behövt betala i extra ränta om du band bolånet.

Amortera extra?

De flesta av oss amorterar inte mer på bolånet än vad banken tvingar oss att göra. Men om du är en person som oroar dig mycket över ökade kostnader kan det vara en god mental investering att amortera extra på bolånet istället för att spara, investera eller spendera alla pengar som blir över.

Det finns många människor som upplever att låga eller inga lån skapar en härlig känsla av trygghet och frihet. Om du är en av dem kan det vara värt att amortera mera på bolånet, även om du får höra att det finns smartare sätt att investera dina pengar.

Men amortera inte extra innan du först har sparat ihop en buffert. Det är inte säkert att du kan höja ditt bolån igen om du en dag snabbt behöver pengar.

Sammanfattning

Historiskt så har det oftast lönat sig att ha rörlig ränta. Att binda räntan kan ses som en slags försäkring, men du kommer betala dyrt för det genom högre ränta. Det gäller tyvärr oftast för de som har det sämre ställt och inte har tillräckliga marginaler.

Det bästa sättet att hantera situationen är därför att redan från början bygga in en buffert som du kopplar just till ditt boende. Den bufferten använder du när räntorna stiger. Och när din buffert blivit stor nog kan du använda en del av den till något roligare!

Mer läsning:

• Spana in studien hos SVT. Enkelt och snyggt upplagt!
• Vill du fördjupa dig i boräntor kan du titta på det här avsnittet hos Rika Tillsammans.