En av de populäraste verktygen här på bloggen är budgetmallen. Den har länge varit väldigt enkel och ganska ful, men nu har vi äntligen snyggat till den! Budgetmallen finns i två versioner, en enklare gratis och en komplett version som kostar några tior. Båda versionerna av budgetmallen hittar du här. Mallen finns i Google Sheets och Excel.

Här kommer en kort guide till hur du använder dig av mallen!

Varför arbeta med en budget?

Många tycker det verkar krångligt att löpande jobba med en budget. Vi tycker dock inte att man måste följa upp och uppdatera sin budget varje månad. Istället använder vi det mer som ett verktyg för att få en grov överblick över vår privatekonomi, som vi sedan förfinar löpande och även uppdaterar när något större förändras. Att förstå var dina pengar tar vägen är den enskilt viktigaste effekten av en budget, och en sådan uppföljning räcker ju om man gör ibland!

Men vissa tycker istället det är tillfredsställande att jobba med en väldigt exakt och detaljerad budget, och följa upp varje månad. Då går det också lika bra 😊

Flik 1: Inkomster och utgifter

Den första fliken i budgetmallen handlar om dina löpande inkomster och utgifter. Syftet med fliken är att förstå om du har tillräckligt med pengar över varje månad, eller om du måste minska dina kostnader.

I den första delen fyller du i dina inkomster. Det är ofta främst fasta inkomster som lön, CSN, A-kassa, barnbidrag, osv. Du kan lägga till fler rader om du har många olika inkomster.

Om du har rörliga inkomster som exempelvis provision eller lön från timarbete kan du räkna ut ett snitt utifrån hur det sett ut de senaste månaderna.

I den andra delen fyller du i dina utgifter. Här kan du välja om utgiften är en fast eller rörlig kostnad och du kan även skriva en kommentar.

Fast eller rörlig kostnad?

En fast kostnad är en kostnad som är den samma varje månad. Det behöver inte betyda att du får en faktura varje månad, den kan också komma kvartalsvis. Men du anger kostnaden per månad. Din hyra, ditt busskort, dina försäkringar, gymkort och dina olika abonnemang är exempel på fasta kostnader.

En rörlig kostnad är en kostad som varierar varje månad, exempelvis mat, bio och utekvällar. Vi brukar räkna ut ett snitt utifrån hur kostnaderna sett ut de senaste 3-4 månaderna. Det kan man enkelt se genom att titta på sitt kontoutdrag.

Ett annat sätt att tänka på skillnaden mellan fasta och rörliga kostnader är om de går att spara på kortsiktigt. Mat är ett exempel på en rörlig kostnad som man ofta kan minska om det behövs. Hyran och busskortet är exempel på fasta kostnader som är svåra att påverka utan att man gör en större förändring i sitt liv.

En fråga vi får är hur man gör med exempelvis elräkningen. Eftersom den är svår att påverka brukar vi sätta den som en fast kostnad, och ange ett snitt. Tänk dock på att elräkningen ofta är högre på vintern än sommaren när du räknar ut ditt snitt!

I den tredje delen kan du ange ditt sparande, om du har något. Här kan du ange om sparandet är kortsiktigt eller långsiktigt, samt skriva en kommentar.

Vi brukar föredra att ha olika konton för olika typer av sparande, då blir det enkelt att mentalt veta hur mycket man avsatt till olika saker. Men hur man lägger upp sitt sparande är såklart en smaksak!

Det långsiktiga sparandet är sådant sparandet som vi tänker ska ligga orört under lång tid. Skojkontot kan tömmas nu och då, men ett fondsparande eller kontantinsatsen till en lägenhet vill man ju verkligen inte hålla på att snylta ifrån. Genom att bestämma om ett sparande är kort- eller långsiktigt blir det enklare att hålla fingrarna borta, och det avgör också om du ska ha pengarna på sparkonto eller i fonder.

När du fyllt i de tre olika delarna ser du en graf som visar hur dina olika utgifter fördelar sig. Från denna kan man dra några slutsatser:

• Hur stor andel av dina kostnader som är fasta och rörliga kostnader. Har du en väldigt hög andel fasta kostnader är det svårt att vid behov snabbt göra förändringar i sin ekonomi. Då kan det vara värt att göra större förändringar som att byta till billigare boende, sälja bilen osv.
• Hur mycket av dina inkomster som du sparar. Detta kallas även för sparkvot. Har du en sparkvot på 10-20% ska du verkligen vara nöjd! Men det viktigaste är att du sparar något varje månad, även om det bara är 100 kr till att börja med.
• Hur mycket du har kvar att fördela. Om du inte redan har ett sparande kan det vara värt att ta en del av dessa pengar och sätta på ett sparkonto, eller börja med ett mindre månadssparande i fonder. Resten kan du se som en extra buffert och en trygg marginal i din ekonomi. Har du inget kvar att fördela och inte sparar något så har du för höga kostnader och går troligen back många månader. Det är en situation som du vill förändra så snart som möjligt!

Flik 2: Sparande & skulder

Den här fliken är din ”balansräkning”, det vill säga hur mycket pengar du egentligen har om man väger ihop dina tillgångar (sparpengar) minus dina skulder. Denna flik har du bara tillgång till i betalversionen av budgetmallen.

Den första delen i fliken är ditt sparande. Det är väldigt likt samma del från flik 1, men här kan du också sätta upp sparmål och du kan visuellt se hur långt dit nått mot målet.

Den andra delen i denna flik är dina skulder. Här fyller du i alla typer av skulder du har. Det kan vara CSN, bolån, konsumptionslån osv. Även sådant du har på avbetalning hos exempelvis Klarna är en skuld.

Du anger beloppet och räntan. Vi har valt att färglägga räntan automatiskt så att du ska få en bild av om det är en låg, medel eller hög ränta. En riktlinje bör vara att du inte alls ska ha skulder som har en hög ränta (exempelvis högre än 7%) om det inte är helt nödvändigt. Här kan du läsa mer om olika typer av skulder och hur du kan hantera dem.

Du ser också hur mycket lånet kostar dig i ränta varje år. Det är ofta ett bra sätt att förstå hur dyrt det verkligen är att använda sig av lån för att konsumera.

I översikten ser du enkelt ditt totala sparande och dina totala skulder.

Att ha CSN och bolån är ju helt normalt och de lånen är under en lång tid i livet större än ditt totala sparande. Låt inte det avskräcka dig, kom ihåg att både din bostad och din utbildning är värda pengar på olika sätt. Om ditt sparande växer månad för månad och du inte har några riktigt dyra skulder är du i grunden på en bra plats!

Flik 3: Månadsuppföljning

Den här fliken är ett arbetsdokument du kan återkomma till ibland för att få en översikt av hur dina rörliga kostnader faktiskt ser ut en enskild månad! Den kan ses som en digital variant på en No Spend Tracker. Denna flik har du bara tillgång till i betalversionen av budgetmallen.

Här fokuserar du på att fylla i och kategorisera dina rörliga utgifter en enskild månad. Vill du spara informationen för flera månader kan du enkelt göra en kopia av fliken för varje månad.

Genom att göra detta får du flera insikter:

• Eftersom det är svårt att i huvudet uppskatta vissa rörliga kostnader får du här en faktisk sammanställning. Då kan du exempelvis se att hämtmat eller kaffe på stan utgör en större del av dina rörliga kostnader än du trodde, och du kan då ta med detta i din budget i flik 1 på ett realistiskt sätt.
• Du får enkla insikter om vad du kan spara på och vilka beteenden du vill ändra hos dig själv för att minska dina kostnader.

När du fyllt i dina rörliga kostnader för en hel månad så får du en enkel översikt per kategori. Var kan du spara pengar enklast? Du får också en jämförelse med vad du faktiskt fyllt i för rörliga kostnader i flik 1 i din budget. Du kan alltså se hur väl verkligheten stämmer med din budget, och du kan anpassa och göra din budget mer realistiskt utifrån det.

Det var hela genomgången av budgetmallen! Här hittar du både den förenklade och den kompletta versionen. Har du förslag på förbättringar är du varmt välkommen att kontakta oss eller skriva en kommentar direkt i det här inlägget.