FÖLJ OSS:

Större hus eller miljonär på 10 år?

Att köpa en ny bostad är speciellt på många sätt. Det är en av de största investeringar vi gör under vår livstid. Boendet är också något djupt personligt och kopplat till våra värderingar och drömmar.
Vem vill inte bo i sitt drömboende!?

En trend i samhället överlag är att vi vill bo större och större. Mer yta är förknippat med lyx och välbefinnande. Separata rum till barnen, ett separat kontor och gärna ett gästrum. Gott om förvaring är också väldigt praktiskt. Vi söker ofta den extra ytan, fast många av husets rum kanske står tomma i långa perioder.

Det är också begripligt att vi dras med och blir lite mindre nogräknade när beloppen blir så höga. Vi är inte vana att köpa för miljontals kronor och då kanske det känns som att det spelar lite mindre roll om huset eller lägenheten gick för 5 miljoner eller 5,5 miljoner. Det är ju ändå ofta lånade pengar. Men vad kostar egentligen den extra ytan på lång sikt?

Ett räkneexempel

Under perioden februari 2023 till februari 2024 var snittpriset per kvadratmeter för en svensk bostadsrätt ca 43 500 kronor och för en villa 29 400 kronor. Men priserna varierar kraftigt och i storstadsregionerna kan priserna utan problem vara mer än de dubbla. Här kan du själv se priser för olika regioner.

För vårt exempel tänker vi oss att ni överväger att köpa en villa på 150 eller 200 kvadratmeter, alltså 50 kvadratmeters skillnad. Vi antar att huset ligger i någon av Sveriges storstadsregioner och att snittpriset per kvadratmeter är 35 000 kronor. Vi utgår även ifrån att husen i övrigt är likvärdiga.

Hur mycket kostar de extra kvadratmetrarna?

Kostnad 50 extra kvm1 750 000 kr
Bolån, 80% belåning 4% ränta39 200 kr per år, efter ränteavdrag
Totalkostnad 10 år392 000 kr
Så mycket kostar 50 kvadratmeter extra

Lånekostnaden för de extra 50 kvadratmetrarna blir alltså 392 000 kronor på 10 år. Men det är inte hela historien. Det finns ju en alternativkostnad också, när vi inte istället kan använda pengarna till något annat.

Vi antar nu istället att vi varje månad tar pengarna som vi sparar genom att bo 50 kvadratmeter mindre och investerar dem på börsen. Då har de sparade pengarna efter 10 år vuxit till 559 000 kronor.

I vårt exempel tjänar vi alltså drygt en halv miljon kronor på 10 år genom att bo 50 kvadratmeter mindre. Den som kan nöja sig med 100 kvadratmeter istället för 200 blir alltså miljonär på det beslutet!

Medvetna val

Vi har tidigare skrivit om att boende och transport tillsammans är två av de största kostnaderna i ett hushåll. Där skriver vi också om boendets olika ”fantomkostnader” som underhåll, transporter, försäkringar etc. Lägger man ihop de kostnaderna så blir effekten av att välja klokt kring sitt boende ännu större! Störst blir såklart effekten om man kan välja att bo på riktigt liten yta under en kortare eller längre period. Läs gärna våra egna erfarenheter av att bo på liten yta.

Vi kommer ofta tillbaka till att god privatekonomi handlar om medvetna val. Det gäller allt från boende, transporter och mat till dagliga vanor och rutiner. Oavsett hur du väljer att bo så så hoppas vi att siffrorna här får dig att reflektera över ditt val av boende.

Hälsningar
Annifrid & Björn

2 svar till ”Större hus eller miljonär på 10 år?”

  1. Det ni missar är hävstångseffekten på ett bostadsköp. Jag bor visserligen inte stort, men i en storstad, och på 10 år gick bostaden upp med över 100%. Det hade vi aldrig kunnat spara ihop själva på samma tid.
    Det tar man med i balansräkningen, värdet på en bostad, i förhållandet till lånet; tillgång och skulder.

    Samtidigt som belåningsgraden minskar och man får bättre lånevillkor.
    Detta gör det också det lättare att köpa ngt ytterligare, om man vill det, då det finns ett övervärde i den befintliga bostaden, kan man låna på den och få en sammanlagd lägre belåningsgrad än kanske 50% och slipper amortera.

    1. Hej Elli!

      Du har helt rätt, potentiellt finns en sådan effekt och vi har utelämnat den möjligheten i beräkningen.

      Det finns ett par orsaker till att vi inte tog med det här och varför jag kanske inte tycker man ska använda det i detta sammanhang:

      För det första så är värdeökning på bostadsmarknaden ren spekulation. Det stämmer att marknaden tenderar att gå upp men justerat för inflation, räntor och andra politiska eller externa händelser ser det inte inte alls lika positivt ut. Detta förvånar många och jag kan rekommendera att läsa den här artikeln hos Avanza på ämnet. Den ger en mer nyanserad bild av värdet på bostäder över tid. Artikeln är ganska lång men mycket läsvärd : https://blogg.avanza.se/hur-ska-man-tanka-kring-bostadspriser/

      Man kan ju ändå konstatera att för den som ägt en bostad de senaste 10-20 åren så har priserna gått upp. Men det är inte särskilt sannolikt att många realiserar den vinsten genom att köpa ett hälften så stort hus innan de kanske blir äldre. Så många bostadsägare kommer kanske lämna ett fint arv efter sig, men de kommer troligen inte ha så stor nytta av de pengarna tidigare i livet. Under perioden du ägnade huset kan räntorna också gå upp och ned och kostnaderna för boendet öka kraftigt. Det påverkar i sin tur möjligheten att spara och spendera under den perioden.

      Så om målet är att få en bättre privatekonomi som faktiskt går att använda, då är det bättre att hålla nere kostnaderna och spara/investera i mer lättsålda saker än bostäder.

      Slutligen så kommer också en större bostad med fler andra kostnader som vi inte nämnder alls, i form av uppvärmning etc. Det försämrar ytterligare kalkylen.

      Så ur vårt perspektiv har du alltså både rätt och fel. Tack vare prisuppgången på bostäder och inflationen blir lånet på din bostad successivt billigare. Men när alla faktorer är sammanräknade så kan man inte säga att bostäder på 10 år avkastar 100%, särskilt inte om man tittar längre tillbaka än de senaste 15-20 årens extrema lågräntemiljö.

      Stort tack för en bra kommentar!

Lämna ett svar

Upptäck mer från Enkel Privatekonomi

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa